Skolundervisningen i trafiksäkerhet är underprioriterad och upphör efter årskurs 3, utan kunskapskrav eller prövning. Detta måste förändras om politikerna vill att fler barn ska gå och cykla till skolan.

Artikeln är en ledare av Riksförbundet M Sveriges vd Caroline Drabe ur medlemstidningen Motor nr 5 2023. 

I Skolverkets kursplan för grundskolan står att undervisningen i årskurs 1–3 ska innehålla ”trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt”. Det är tyvärr allt. Lektionstillfällena är ofta få och hur mycket barnen faktiskt lär sig är avhängigt engagemanget från de enskilda lärarna. Det finns heller ingen uppföljning eller progressivitet i senare årskurser, när barnen blivit äldre och i större utsträckning rör sig på egen hand i trafiken.

Trafikundervisningen måste få större utrymme i kursplanerna

Egentligen är det först på körskolorna som ungdomar erbjuds en systematisk trafikutbildning. Vid det laget har de redan vistats i trafiken i många år. En hel del unga väntar dessutom med att ta körkort, eller gör det inte alls, varför många oskyddade trafikanter inte fått någon grundläggande kunskap i trafiksäkerhet.

Det är inte bra nog. Trafikundervisningen måste få större utrymme i kursplanerna. Det är nödvändigt med grundkunskaper om trafikregler för att kunna röra sig säkert i trafiken, något som för många barn är något nytt när de börjar gå eller cykla till skolan.

Bättre undervisning blir ännu mer relevant mot bakgrund av det politiska trycket för ökad cykling. Förra året presenterades en statlig utredning där det föreslogs att cykelresornas andel av det totala antalet resor för barn i grundskoleåldern i Sverige ska dubbleras till år 2030.

Trafikundervisning idag upphör efter årskurs 3 utan kunskapskrav eller prövning

Tyvärr snurrar Skolverket till det i sitt kommentarsmaterial till kursplanen där de skriver att forskning visar att undervisning om trafikregler inte nödvändigtvis leder till att färre barn skadas i trafiken. I stället varnar myndigheten för att trafikundervisning kan leda till en övertro på barnens förmåga att röra sig i trafiken. När vi frågar kan Skolverket inte hänvisa till vilken forskning de lutar sig emot, men de håller trots allt med oss om att undervisning generellt leder till förbättrade förmågor – även trafikundervisning, vill vi påstå.

Visst ska mycket rymmas inom skolverksamheten, men det är i skolan barnen ska få en grundläggande kunskap för att kunna röra sig säkert i samhället, varför trafiksäkerheten borde uppvärderas. Det kan jämföras med förmågan att simma, som med rätta anses så viktig att man blir underkänd i ämnet Idrott och hälsa i årskurs 9 om man inte kan simma 200 meter i ett svep, varav 50 meter på rygg. Trafikundervisning däremot, upphör efter årskurs 3 utan kunskapskrav eller prövning.

Barn har rätt till undervisning oavsett vilka trafikkunskaper föräldrarna har

Föräldrarna har ett ansvar, men barnen har också rättigheter. De har rätt till undervisning, oavsett vilka trafikkunskaper föräldrarna har. Barnet har den rättigheten även om föräldrarna inte tar sitt ansvar, och då finns bara skolan för att kompensera bristerna. Därför måste trafikundervisningen ges större plats och ett tydligare innehåll i skolans kursplaner. 

Caroline Drabe
Vd
Riksförbundet M Sverige