För femte året granskar Riksförbundet M Sverige utbyggnaden av publika laddstolpar. Bristen blir värre för varje år eftersom antalet laddbara bilar ökar i mycket snabb takt. Bristen på laddinfrastruktur riskerar att få en stor påverkan på omställningen från fossila drivmedel.

Dagens drygt 450 000 laddbara bilar kräver enligt EUs målsättning en tiondel så många stolpar, 45 000. Men M Sveriges sammanställning av statistik från branschorganisationen PowerCircle visar att antalet publika laddstolpar är mindre än hälften av vad de borde vara, bara 18 000 i hela landet.

Antalet publika laddstolpar är mindre än hälften av vad de borde vara

– Laddinfrastrukturen behöver bli bättre överallt eftersom de laddbara bilarna ökar mest utanför storstäderna. I Stockholms län var ökningen av laddbara bilar minst i hela landet, säger Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på M Sverige.

I Uppsala och Norrbottens län har laddstolparna ökat mest, med 116 respektive 81 procent. Trots det gäller för samtliga län att laddstolparna ökar i alldeles för låg takt. Sämst utbyggnad var det i Jämtland och Södermanlands län, där stolparna ökat med endast 10–15 procent.

– Kommunerna behöver klara besked som hjälper dem öka takten i utbyggnaden säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på M Sverige.
– Kommunerna behöver klara besked som hjälper dem öka takten i utbyggnaden säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på M Sverige.

– Bristen på laddstolpar kan snabbt få konsekvenser, som att bilisten tvingas köra laddhybriden på bensin. Då uteblir klimatnyttan och de klimatfrämjande egenskaperna hos bilarna, som har frestat på miljön genom den mer omfattande råvaruåtgången i dess tillverkning och som dessutom kostat bilägaren mer i inköp jämfört med en vanlig bil, går om intet, säger Carl-Erik Stjernvall.

Satsningar i det publika laddnätet krävs också för att elbilar inte bara ska vara en möjlighet för dem som bor i eget hus och kan ladda hemma, eftersom utbyggnaden i allmännytta, bostadsrättsföreningar och samfälligheter också är mycket bristfällig.

Kommunens roll i utbyggnaden av laddinfrastruktur

I höstas presenterade M Sverige resultatet av en enkätundersökning som visade att landets kommuner behöver mer stöd i frågor som rör laddinfrastruktur. Många vet inte vad som gäller, vad de kan göra för att förbättra laddinfrastrukturen eller hur behoven ser ut.

Behovet av hjälp och stöd mer eller mindre skriande i landets kommuner

Konkurrensverket har nyligen aviserat en ny rapport om kommunernas roll vad gäller byggande av laddstolpar, som presenteras senare under 2023. Myndigheten ser problem i konkurrenshänseende med att vissa kommuner erbjuder gratis laddning samt att man möjligen försvårar för andra aktörer som vill nyttja kommunal mark.

Som M Sverige påpekat i och med resultatet av höstens enkätundersökning, är behovet av hjälp och stöd mer eller mindre skriande i landets kommuner. Det är förstås viktigt att alla förhållanden som bidragit till försämrad konkurrens måste bort så snart som möjligt.

– Kommunerna behöver klara besked som hjälper dem öka takten i utbyggnaden. Vi hoppas att Konkurrensverket kan bidra med råd och tips som ökar konkurrensen och förbättrar förutsättningarna så att det blir lättare för bilister att ladda sina bilar, säger Carl-Erik Stjernvall.

M Sveriges undersökning

I reda tal är bristen på laddstolpar störst i Stockholms, Skåne och Västra Götalands län. I Stockholm behövs fler än 13 000 nya laddstolpar bara för att täcka dagens behov. Redan förra året saknades 8 000 laddstolpar – och bara 843 nya stolpar har satts upp sedan M Sveriges förra kontroll.

Lägst andel laddstolpar i förhållande till mängden laddbara bilar har Stockholms och Jönköpings län.

Län   Publika laddstolpar   Laddbara bilar  
CPEV*

   
    2022 2023 Ökning 2022 2023 Ökning 2022 2023 Skillnad
Blekinge         176 221 26% 2913 4298 48% 0,06 0,05 -15%
Dalarnas          453 589 30% 5213 7872 51% 0,09 0,07 -14%
Gotlands          166 212 28% 1190 1618 36% 0,14 0,13 -6%
Gävleborgs         448 558 25% 4529 6825 51% 0,10 0,08 -17%
Hallands        456 607 33% 9560 13988 46% 0,05 0,04 -9%
Jämtlands         536 597 11% 2086 3193 53% 0,26 0,19 -27%
Jönköpings        341 426 25% 8792 13201 50% 0,04 0,03 -17%
Kalmar         313 389 24% 4002 6199 55% 0,08 0,06 -20%
Kronobergs        185 278 50% 4469 6457 44% 0,04 0,04 4%
Norrbottens        196 355 81% 3337 5531 66% 0,06 0,06 9%
Skåne      2001 2472 24% 43137 58696 36% 0,05 0,04 -9%
Stockholms       3722 4565 23% 137740 177546 29% 0,03 0,03 -5%
Södermanlands 274 316 15% 6227 8954 44% 0,04 0,04 -20%
Uppsala 244 527 116% 8810 12871 46% 0,03 0,04 48%
Värmlands 372 511 37% 5103 7536 48% 0,07 0,07 -7%
Västerbottens 286 403 41% 5132 7791 52% 0,06 0,05 -7%
Västernorrlands 284 382 35% 3966 6298 59% 0,07 0,06 -15%
Västmanlands 252 355 41% 5893 8671 47% 0,04 0,04 -4%
Västra Götalands 2873 3386 18% 48966 72806 49% 0,06 0,05 -21%
Örebro 251 344 37% 5602 8431 50% 0,04 0,04 -9%
Östergötlands 583 726 25% 10733 15787 47% 0,05 0,05 -15%
                     
Riks, snitt   14412 18219 26% 327400 454569 39% 0,07 0,04 -42%

 

* Antalet laddbara bilar per publik laddstolpe mäts i det så kallade CPEV-talet, som enligt rekommendationer från EU bör ligga på 0,1 – alltså max tio bilar per publik laddstolpe. CPEV står för Charging Points per Electric Vehicle. M Sverige har jämfört andelen laddbara bilar med det totala antalet personbilar länsvis, och räknat ut hur länen klarar målet om ett CPEV-tal på minst 0,1. Enligt rapporten RechargeEU (jan 2020) från Transport & Environment är det bara fyra länder i EU som inte klarar CPEV-målet, Sverige är ett av dem.

 

Foto: Marcus Lindstrom/iStock/Getty Images Plus via Getty Images