M Sverige granskar: Polisens nya vapen på vägarna

(2026) Radar som mäter hastighet från polisbilen och nya möjligheter att upptäcka drogpåverkade förare ska bidra till säkrare trafik. Men samtidigt som polisen får kraftfullare verktyg menar många att den största bristen fortfarande är densamma: för få poliser ute på vägarna.

Varje år dör fler än 200 personer i trafikolyckor och flera tusen personer skadas allvarligt. För att försöka minska antalet trafikolyckor enligt Nollvisionen har trafikpolisen fått två verktyg: radarövervakning i polisbilarna – som nu testas för att senare byggas in i alla polisbilar – och en laglig möjlighet att göra slumpmässiga drogtester.

Trafikpolis Glenn Franklin i Luleå är en av de poliser som använder den nya radarn som mäter hastighet på bilar och han är odelat positiv.

– Den fungerar väldigt bra, både i snöstorm och dimma, på bilar framåt, mötande trafik och till och med bakåt i tiden, säger Glenn Franklin.

Att radarövervakningen är mer förlåtande när det gäller vädret gör stor skillnad, eftersom användandet av laser till viss del begränsar användandet till fint väder. Radarn kan användas när som helst. 

– Radarn buffrar även information 15 minuter bak i tiden, även när den inte är aktiv. Om vi därför skulle möta någon som kör fort, kan vi vända om och spola tillbaka filmen, säger Glenn Franklin.

Fler och fler aktiveras

Än så länge är det bara ett fåtal polisbilar som är utrustade med radartekniken, men tanken är att alla polisbilar, både målade och civila, ska vara utrustade om några år. Alla polisiära XC60 och V90 som rullar i Sverige har redan tekniken installerad från tillverkaren, men den är inte aktiv och det finns en del buggar som håller på att fixas till. En svaghet är mätningen av radar när det finns ett mitträcke, men en styrka är att tekniken kan följa flera fordon samtidigt. 

– Trafikpolisen som använder tekniken i Stockholm tar ett stort antal hastighetsöverträdelser, bland annat på Essingeleden. Tekniken kan göra 18 mätningar per sekund. Sedan är det alltid upp till polismannen som måste köra i kapp personen, stoppa fordonet och identifiera föraren, förklarar Glenn Franklin och berättar att polisen i region Nord stoppat 200 bilar under två månader och att en enda bilist nekade till brottet.

När polisen bestämt sig för att rapportera en bilist skapas ett platsprotokoll som kopplas till ordningsbot vid ett erkännande, och därefter sparas mätningarna i ett par år. Vid ett förnekande skickas bilden till tingsrätten ihop med information om datum, plats och klockslag samt polisens namn och när utrustningen kalibrerats.

Radartekniken visar avstånd, hastighet, färdriktning – information som kan bli viktig bevisning vid en tingsrättsförhandling.

Glenn Franklin är övertygad om att radarn kommer påverka körbeteendet i Sverige.

– När tekniken är skarpt i drift i alla polisbilar kommer medelhastigheten sjunka avsevärt. Du vet ju inte när du möter en polisbil eftersom tekniken finns i både målade och civila bilar, säger han och tillägger att alla som kör mer än 6 kilometer för fort ska rapporteras.

Kalibrering varje dag

Auktoriseringsmyndigheten Swedac har gett Rise i uppdrag att se till att mätutrustningen fungerar som den ska. Inför varje arbetspass måste Glenn Franklin och hans kolleger kalibrera den med en automatisk fusionskontroll.

Det andra verktyget, med möjligheten att göra slumpmässiga drogtester av bilister, är än så länge inget som används rutinmässigt av Glenn Franklin och hans kolleger. Rutinmässiga drogtester infördes tillfälligt i mars 2025 parallellt med lagen som ger polisen rätt att drogtesta vid misstanke om brott.

– Tekniken med att mäta ögonrörelser används oftast när vi misstänker att personen är drogpåverkad, baserat på beteende, samtal och vad vi känner till om personen. Därefter utförs blod – och urinprov, säger han.

Väntar på uppföljning

Enligt Polisens trafikstrateg Ursula Edström är det även här svårt att säga något om vilken effekt verktyget fått. 

– Vi har använt lagen om rutinmässiga ögonundersökningar på fordonsförare i lite mer än ett år, men saknar uppföljningssystem. Att bygga ett sådant tar lång tid och i prioritet med andra viktiga it-implementeringar får detta stå tillbaka. Vi har precis upphandlat ett tekniskt hjälpmedel, en mjukvara, som ska hjälpa poliserna med en del i den viktiga helhetsbedömningen om någon är drogpåverkad eller ej och det är ännu inte taget i bruk, men kommer under hösten, säger hon.

En vanlig arbetsdag för en av Norrbottens tio trafikpoliser börjar med ett morgonmöte då de bestämmer dagens aktiviteter med trafik- och nykterhetskontroller, samt kontroll av bältesanvändning och missbruk av mobiltelefoner. Ursula Edström säger att radarn är ett kraftfullt och efterlängtat verktyg för polisen.

– Det har bara använts i liten skala än så länge. Det ser positivt ut och vi tror att det kommer ge en ökad effekt på hastighetsefterlevnaden som är en av indikatorerna Sverige har för att följa upp arbetet med Nollvisionen, säger Ursula Edström. 

Utbildar om risker

Även om tekniken är bra är den långt ifrån utrullad på svenska vägar. Tekniken är i en startfas. Bara ett fåtal bilar har tekniken just nu.

Sonja Forward, psykolog och senior forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), utbildar bland andra poliser om trafikanters beteende, risker och hur säkerhetsarbete och kampanjer påverkar trafiksäkerheten. Hon menar att radarövervakningen måste kombineras med information.

– Först när bilisterna verkligen förstår att hastighetsöverträdelser är ett problem ökar chansen att det

blir en bestående förändring. Annars kan det bli så att de enbart sänker farten när risken för att bli bötfälld är stor. Flera studier visar tydligt att kombinationen kampanjer, information och polisiär övervakning kan få en väldigt bra effekt, säger Sonja Forward. 

Hon menar att informationen är extra viktig gällande radarövervakningen eftersom normen att bryta mot hastighetsregler för många är positiv och skiljer sig från det som handlar om alkohol och bilkörning.

– De flesta tycker det är skamligt att åka dit för alkohol och droger och vågar knappt berätta det för sina närmaste, men när det gäller hastighetsöverträdelser kan det till och med vara så att man skryter om hur fort man kört och vilken bra bil man har. Många ser inga problem med att köra fort eftersom man tycker man är en sådan skicklig bilförare, säger Sonja Forward.

Det är därför viktigt, enligt Forward, att det inte bara blir en regel utan att det också finns en upplevd upptäcktsrisk. 

– Ser man aldrig några poliser ute i trafiken som stoppar förare är den upplevda upptäcktsrisken liten, vilket i sin tur påverkar beteendet, säger hon.

Rapporten visar risken

Stefan Holgersson är polis men även forskare och en av författarna bakom rapporten Att minska antal dödade och skadade i trafiken med fokus på polisens trafiksäkerhetsarbete, en forskningsrapport från Linköpings universitet 2020. I den riktas allvarlig kritik mot polisverksamheten gällande trafikövervakningen. Rapporten visade att risken att bli kontrollerad var obefintlig på många vägsträckor och att det fanns en låg grad av polisnärvaro, eftersom specialistpoliserna minskat för att skapa ”allpoliser”. 1975 var 10 procent av poliskåren trafikpoliser; 2020 var det drygt 1 procent.

På frågan hur många av polisens drygt 25 000 poliser som arbetar som trafikpoliser ges i dag inget svar. Polisen hänvisar till att ”alla poliser i yttre tjänst kan arbeta i trafiken, men i nästa stund ingripa i andra brott”.

Stefan Holgersson vidhåller att det är alldeles för få trafikpoliser. Han jobbar numera som samordnare för den brottsförebyggande verksamheten i polisområde Östergötland, är intresserad av trafikfrågor och publicerar fortfarande vetenskapliga artiklar. Han står också bakom ett flertal visselblåsaranmälningar mot Polismyndigheten efter att ha blivit kontaktad av kolleger som inte vågat anmäla själva. 

– En av anmälningarna handlar just om en bristande förmåga i att skriva ordningsföreläggande, att personer blev rapporterade för brott de inte begått, vilket kan få allvarliga konsekvenser för den bötfällda genom att det kan påverka möjligheten att få körkort eller ett jobb, säger Stefan Holgersson och tar som exempel när man bötfäller en ungdom för att köra vid bostadsbebyggelse, men att det inte finns någon sådan bebyggelse i närheten av den påstådda brottsplatsen.

I flera fall fann Stefan Holgersson att poliser fått ungdomar att skriva på ett förordningsföreläggande, trots att det varit felaktigt. 

– Det här är en av effekterna av en utebliven trafikpolis. Den polis som utfärdar ett ordningsföreläggande ska både vara åklagare och domare, vilket är svårt. 

Stefan Holgersson har inte sett att trafiksäkerhetsarbetet förändrats positivt sedan han släppte rapporten 2020. 

– Jag uppfattar att den negativa utvecklingen har fortsatt beträffande bristen på trafikpoliser och att polisens trafiksäkerhetsarbete inte läggs upp med en bakomliggande analys utan utförs när poliserna, som det är tänkt, ska utföra trafiksäkerhetsarbetet utan andra arbetsuppgifter, säger han.

Kräver prioritering

Utbyggnaden av 2+1-vägar samt bättre och säkrare bilar är exempel på faktorer som har bidragit till att minska antalet dödsfall i trafiken. Nu behövs det fler trafikpoliser och ett mer omfattande och genomtänkt trafiksäkerhetsarbete från polisens sida. 

Stefan Holgersson har några enkla åtgärder för trafiksäkerheten: 

– Trafiksäkerhetsarbetet måste lyftas fram och få högre prioritet och resurserna måste användas mer effektivt, bland annat genom att analyser ligger till grund för trafiksäkerhetsarbetet. Det behövs trafikpoliser som ingår i en trafikpolisorganisation som kan fokusera på trafiksäkerhetsarbetet. Sedan måste polisen redovisa metoder och statistik på ett ärligt sätt och inte ge sken av att polisen jobbar på ett annat sätt än som är fallet, säger Stefan Holgersson.

Synliga poliser

Vid Riksförbundet M Sveriges kongress i våras krävdes fler synliga poliser i trafiken. Jacob Sidenvall är trafiksäkerhetsexpert på M Sverige. 

– Vi kan ha hur bra trafikregler som helst, men finns inte tillräcklig kontroll och risk för att bli upptäckt kommer reglerna att utmanas, säger Jacob Sidenvall och betonar att det enda som kan bryta den negativa trenden är en ökad närvaro av poliser i trafiken.

Glenn Franklin hade gärna haft fler kolleger, men påpekar att mycket av trafikpolisens arbete har förändrats. Även om de är färre i dag, är trafikpoliserna motiverade och yngre. Tidigare var trafikpolisen till viss del en sektion där äldre poliser valde att jobba sina sista år i yrket. 

– I vår grupp är vi alla frivilliga trafikpoliser som har stor arbetsglädje. Vi åker ut sju på morgonen och kommer in fyra och är ute hela dagarna, säger han. 

Även Ursula Edström prisar trafikpoliserna.

– Teknik i all ära, men utbildade trafikpoliser eller bilinspektörer är ofta bättre än de flesta verktyg. De behöver en bra arbetsmiljö att jobba i – att göra en kontroll av ett tyngre lastbilsekipage kräver framför allt ordentligt med plats att vara på. Att krypa under lastbilar gör man inte gärna i direkt trafikmiljö, utan man vill komma av vägen, på kontrollplatser. Det saknas i dag kontrollplatser i den omfattning poliserna skulle behöva, säger hon.