M Sverige granskar: Epa, A-traktor och mopedbilar
(2021) Enligt vägtrafikregistret nyregistrerades 7 800 A-traktorer på bara ett år efter 15 juli 2020 – en ökning med 27 procent. Mellan 2015 och 2020 ökade antalet mopedbilar med 170 procent och A-traktorerna med 79 procent. Vad beror ökningen på och hur säkra är dessa fordon?
Det kan vara på sin plats att klargöra skillnaden på fordonen i fråga. Epatraktorer går sedan 1975 inte längre att registrera. Epatraktorn ersattes av A-traktorn, vilket i dag är den korrekta benämningen, även om de oftast fortfarande kallas för epatraktorer.
Olika hastighetsbegränsningar
Det finns även några klara skillnader mellan epatraktorer och A-traktorer. En epatraktor får gå fortare än 30 km/h, men får endast köras i 30 km/h i trafik. Den har heller ingen fjädring utan är helt stum. En A-traktor får ha fjädring, däremot är motorn strypt – den måste med andra ord vara konstruerad för en maximal hastighet på 30 km/h. Mopedbilen å sin sida är enkelt uttryckt en moped med fyra hjul, och får gå i 45 km/h. Vanligtvis klassas mopedbilen som moped klass I.
Får inte användas för godstransport
A- och epatraktorer ska vara utrustade med kopplingsanordning då de i praktiken betraktas som traktorer. Därtill är de inte avsedda för godstransport, det vill säga att utrymmet bakom framsätet inte får användas som utrymme för gods, eller passagerare. Enligt Trafikförordningen får passagerare åka med, dock inte om fara kan uppstå. I tillägg finns det även en högsta tillåten lastvikt som inte får överskridas.
Lättare att bygga om till A-traktor
En regeländring som Transportstyrelsen tillämpade sommaren 2020 gjorde det enklare att bygga om bilar till A-traktorer. Tidigare har det funnits ett utväxlingskrav, ett krav som har inneburit ett behov av ytterligare en växellåda för att uppnå rätt utväxling enligt den högsta tillåtna hastigheten. Det kravet är numera borta och sålunda behovet av en extra växellåda. Därmed har det blivit enklare att konvertera mer moderna bilar, som oftast även är framhjulsdrivna.
Att det finns fler fordon av den här sorten i trafiken innebär också att risken för olyckor ökar. Mopedbilen och A-traktorn skiljer sig när det kommer till säkerhetsförutsättningarna.
Tidigare säkerhet i bilen kan vara borttagen
A-traktorn bygger på vanliga bilar och har en högre, inbyggd säkerhet i grunden. Om ursprungsbilen däremot har byggts om så pass att exempelvis airbagar har tagits bort, eller om balkar har sågats i, har säkerheten kraftigt försämrats. Detta är något att vara vaksam på. Det mopedbilen har till sin lilla fördel är den låga maxvikten på 425 kg: Vid en eventuell krock trycks mopedbilen undan, därmed försvinner även mycket av rörelseenergin.
– För att klara vikten är bilarna byggda med en hårdlegerad aluminiumram, säger Lars Harlin, vd på Dealy Sweden AB. Och allt som är plåt på en personbil är kompositplast här. Det uppfattas av en del som att det inte kan vara säkert. Men då har man förbisett en enormt viktig fysisk egenskap.
Lars gör en jämförelse med en Volvo V70, med en snittvikt på 1,7 ton.
– När Volvon kör på mopedbilen i trafiken, som är den vanligaste trafikolyckan [påkörning], uppstår inte tillnärmelsevis det krockvåld som om Volvon hade kört på en annan Volvo, förklarar han. Mopedbilen rullar undan. Vi har otaliga exempel på detta.
Vanskligt vid kollisioner
Jens Molin jobbar som brandman vid Storstockholms brandförsvar med ansvar för trafikolycksarbetet. Han förklarar ytterligare.
– Det är en fördel att det lilla fordonet trycks i väg, det blir inte lika intryckt. När vi ser en trafikolycka med exempelvis en större personbil och en mopedbil ser vi oftast att det lilla fordonet inte är så intryckt som man kan förvänta sig.
Att mopedbilen väger lite och trycks undan vid en påkörning är endast en del av sanningen. Det finns emellertid en annan verklighet att känna till. Det vanskliga vid en kollision är den kraftiga retardationen, med en snabb acceleration åt motsatt håll som utsätter kroppen för enorma påfrestningar.
– Där pratar man g-krafter, fortsätter Jens. Du får en enorm påverkan på kroppens organ redan i ganska små hastigheter eftersom du har en fart framåt som momentant vänds till en fart bakåt. Man brukar prata om att kroppen klarar ungefär 30 km/h om du inte har några som helst skydd över huvud taget.
Losstagning ett problem vid olycksplatser
Du ligger riktigt illa till om du skulle frontalkrocka med ett annat fordon som kommer i hög hastighet. Det byggs i dag säkrare och hårdare krockburar, men problemet för oss blir när krockburens säkerhetsgräns överstigs och blir intryckt. Då får vi i brandförsvaret väldigt stora problem med losstagningen.
– Euro NCAP har krocktestat åtta mopedbilsliknande fordon, där en del även har varit MC-registrerade, berättar Jörgen Persson, utredningsledare hos Trafikverket. Trots att man har testat i lägre hastighet har ingen fått mer än två stjärnor av fem möjliga. Och det här behöver man vara medveten om. Mopedbilen har mycket sämre säkerhet än en personbil. Men jämfört med en tvåhjulig moped bedöms den ändå vara säkrare.
Stora brister i krocksäkerhet
Den tyska motororganisationen ADAC publicerade en längre artikel om mopedbilar i maj 2021, bland annat där de beskriver krocksäkerheten. ADAC lät krocktesta flera olika generationer av mopedbilar – 2006, 2014, 2016 och 2018. Resultaten visade stora brister, även hos de mer moderna modellerna. Särskilt undermåliga var modellerna Aixam City Diesel, Ellenator och Renault Twizy 45. Ytterligare en intressant iakttagelse beskrev hur mopedbilar uppfattas i mörker. Medtrafikanter har svårt att bedöma hastigheten och storleken på mopedbilen som ofta uppfattas som ”en annan bil”, med risk för påkörning och kollision.
Regelverk ses över över
När det kommer till A-traktorer håller Transportstyrelsen nu på att se över gällande regelverk. Där jobbar Omar Bagdadi som utredare samt med regelutveckling för alla fordon.
– Det vi gör nu är att vi tar ett helhetsgrepp och ser över regelverket. Det kan vara så att många regler är otydligt skrivna, som gör att det finns utrymme för olika tolkningar av vad som gäller. Det finns även problem ute på vägarna med A-traktorer som kan kräva strängare regler, samtidigt som det kan finnas anledning att lätta på vissa regler då behovet och användningen av A-traktorer ser annorlunda ut i dag än tidigare. Bland de regler vi ser över är både bältesanvändning och krav på vinterdäck. – Att det inte finns bälteskrav tycker jag är käpprätt åt pipan, tillägger Lars på Dealy Sweden AB.
Gällande bälte i A-traktorer är regelverket i dag ”lurigt”, som Omar beskriver det.
– Regelverket för själva fordonet säger att om ursprungsbilen hade bälte ska även A-traktorn ha bälte. Däremot finns det ingen trafikregel som säger att du måste använda bältet.
Ökat antal på vägarna
Ökningen av den här sortens fordon beror på ett par olika faktorer. En anledning är att de löser ett praktiskt behov för familjen. För en familj med tonåringar hemma och många fritidsintressen kan mopedbilen fungera som avlastning.
– Stina, 15 år, kan exempelvis skjutsa Emil, 13 år, till hockeyträningen och så vidare, förklarar Lars Harlin. Det är den största drivfjädern som föräldrarna har. Samtidigt betyder det en enorm frihet för ungdomarna själva.
Ytterligare en drivande faktor är att tillverkarna, i det här fallet Ligier och Microcar som är de mest sålda i Sverige, som Dealy Sweden AB är generalagent för, lanserade ett uppdaterat modellprogram för cirka fyra år sedan. – Med en mycket modern design, mer personbilslik och en mycket högre säkerhetsnivå, tillägger Lars. Då exploderade efterfrågan. För att få använda mopedbilen eller epa-/A-traktorn i allmän trafik måste den vara försäkrad. Här gäller precis samma regler som för personbilar – minst en trafikförsäkring.
– Försäkringstagaren ska vara samma som brukar mopedbilen, säger Karolin Bernås, skadechef på Gjensidige Försäkring. I mångt och mycket är det väldigt likt en vanlig bilförsäkring. Premien beräknas dels på objektet, vad det är för typ av bil och märke och reparationskostnader. Sedan påverkas det ganska mycket av subjektet, alltså den som ska köra fordonet. Det är det som gör att det blir viktigt att det är en och samma person, så att vi kan räkna riktigt på risken.
Fler omkomna i mopedbilar, epa- och A-traktorer
I början på 2020 publicerades ett dokument initierat av Trafikverket kring en gemensam strategi för ökad säkerhet med fyrhjulingar. I den senaste upplagan uppdaterades inriktningen för att även omfatta mopedbilar och epa-/A-traktorer. Av dokumentet framgår att fyra personer omkom i mopedbilsolyckor 2008–2017. Alla var nyktra men endast tre använde bälte.
Under samma period omkom fem personer i epa-/A-traktorolyckor. Tre av dem befann sig utanför hytten. De prioriterade insatsområdena enligt dokumentet är ökad bältesanvändning, förbättrad fordonssäkerhet (mopedbilar), uppföljning av infört besiktningskrav (epa-/A-traktorer) samt förbättrad information.
Att leta fram specifik statistik är inte helt självklart. Vi har fått hjälp med detta av Transportstyrelsen och olycksdatabasen Strada, Swedish Traffic Accident Data Acquisition. Att det inte går att se exakta siffror beror på att Strada inte har någon särskild kategori för dessa fordon.
Med deras hjälp kunde vi ändå få fram en del statistik genom fritextsökningar på ord som mopedbil och epa-/A-traktor i händelsebeskrivningarna för sjukvårdens respektive polisens rapporter. Det som går att avläsa genom statistiken är att olyckorna har ökat de senaste fem åren, däremot har inte dödsfallen blivit fler. Åren 2016–2020 omkom fyra personer i olyckor med A-traktorer inblandade, 13 skadades allvarligt, 75 blev måttligt skadade och 367 skadades lindrigt.
Tittar vi på statistiken för mopedbilar åren 2016–2020 omkom tre personer, 13 skadades allvarligt, 38 skadades måttligt och 383 skadades lindrigt. Den största ökningen i båda kategorierna är de som skadades lindrigt.
Råd för att undvika olyckor
Det gemensamma rådet till föräldrar och förare från dem vi har pratat med, förutom det klassiska att hålla avstånd och planera sin körning genom att välja rätt vägar, är att övningsköra. Lars Harlin igen:
– Man behöver inte ha kört en meter bakom ratten på en mopedbil eller A-traktor. Det räcker i princip med att du har kört upp med en tvåhjulig moped runt kvarteret med din körskollärare så får du ditt AM-körkort. Det som händer är att mer än hälften av ungdomarna sätter sig bakom ratten och åker rakt ut på gatan utan att någonsin ha kört en bil. Det ser vi jättetydligt i skadestatistiken. Mopedbilar som är bara några veckor gamla får väldigt mycket karosskador. Det är en fara både för dem själva och för andra i trafikmiljöer. Regelverket måste ses över.
Majoriteten av a-traktorer är manipulerade
Så sent som i somras kunde vi läsa om den allvarliga A-traktorolyckan där fyra tonårsflickor förlorade kontrollen och kraschade in i ett träd i hög hastighet.
– Jag tror tyvärr att vi kommer se mer sådant, säger Johan Alm, trafikpolis och chef för trafikpolisen i Dalarna. A-traktorn är registrerad för en passagerare men det finns inget straff om du gör fel här. Sedan de nya föreskrifterna har misskötsamheten, och framför allt de allvarliga olyckorna, blivit mycket vanligare.
En huvudsaklig faktor till ökningen av olyckor med A-traktorer i hög hastighet är att det har blivit enklare att bygga om bilar, och således även enklare att manipulera hastighetsspärren. Det här kan numera även göras på elektronisk väg och har gett upphov till några anmärkningsvärda lösningar.
Svårt att upptäcka
– Det är tyvärr mer en regel än ett undantag att det manipuleras, säger Johan. Visst är det många som sköter sig, men det är inte majoriteten, framför allt inte när det gäller A-traktorer. Johan berättar vidare om en beslagtagen A-traktor som var inne för en teknisk undersökning. De visste att den gick för fort men inte vad som hade gjorts med den.
– Det visade sig till slut att om man öppnade handskfacket, och den bakre dimljustrålkastaren var påslagen, gick den som en vanlig personbil utan begränsning. Och vem reagerar på ett stängt handskfack? Här får man ge en eloge för uppfinningsrikedomen. De som är insatta lägger mycket tid på att göra det så svårt som möjligt att upptäcka eventuella ”modifieringar”.
”Ett förbud mot fordonstypen”
Den explosionsartade ökningen har även bidragit till klagomål från bland annat oroliga föräldrar. I en artikel publicerad i augusti i en av de stora dagstidningarna föreslogs dessutom ”ett förbud mot fordonstypen”.
– Vi får jättemycket klagomål på buskörning, oljud och stök i största allmänhet, menar Johan. Och då kanske det inte enbart handlar om A-traktorer. Det finns ett begrepp som heter motorburen ungdom. Det är något som har börjat segla upp de senaste åren. Ett ungdomsspann mellan 15-20, där man åker A-traktor men även personbilar, och lever djävulen ordentligt på nätterna.
Ett förbud är heller inte otänkbart och är något som fått medvind på nätet och i sociala medier. Ändock finns tydliga fördelar med fordonstypen för ungdomarna som sköter sig.
– Detta måste man också vara noga med att poängtera: det finns jättemånga ungdomar som sköter det här jättebra, understryker Johan. Man får ett par år på sig att skaffa sig en bra trafikvana och lära sig trafikkultur inför sitt körkort. Och idag är A-traktorerna moderna bilar, man sitter oftast ganska skyddad. Problemet är kulturen att de ska manipuleras. Vi träffar ungdomar som säger att de inte får vara med i gänget om de inte har en A-traktor som är manipulerad.
A-traktorkort och bilbältekrav
Hur kan man bromsa in den ökande misskötsamheten? Ett sätt är att utbilda föräldrar, som har ett stort ansvar här enligt Johan, plus att det bör finnas ett A-traktorkort samt krav på att bilbälte används.
– Jag tror också att man måste ge polisen de verktyg som behövs för att kunna jobba med det här lite smidigare, fortsätter han. I vissa fall står föräldrarna på den andra sidan, i försvar för sina ungdomar som manipulerar sina fordon. Oftast har de själva tillhört kulturen.
Många föräldrar ovetande
– Jag tror att vi måste gå på föräldrarna litegrann. Sedan sker det här i de flesta fall bakom föräldrarnas rygg. När vi väl ringer till mamma eller pappa blir det lätt dålig stämning. Det perfekta scenariot vore om regelverket efterlevdes. Som regelverket är utformat idag är det som uppgjort för att missbrukas.
– Nu har vi sett här under ett år att det inte funkar, säger Johan. Det är kanske där som samhället får kliva in och göra förändringar på ett eller annat vis. Jag ska inte säga att det är tröstlöst, för det här är del av vårt uppdrag att beivra det här. Men min personliga åsikt är att vi blev lite tagna på sängen av de här nya föreskrifterna. Hårdare tag krävs. Här har polisen börjat med punktinsatser med exempelvis riktade kontroller.
– Just med bakgrund av hur det ser ut, av oro för våra ungdomar måste vi göra ännu mer. Det är lite obehagligt att det står mer och mer traktorer hos oss i beslag som är manipulerade. Det var inte många veckor sedan som vi hade en som blåste förbi en fartkamera på en 60-sträcka i dubbla hastigheten.