M Sverige granskar: Enskilda vägar - vems ansvar?

Sveriges vägnät omfattar 58 400 mil väg. Av dessa är 10 000 mil statliga vägar som förvaltas av Trafikverket, 4 400 mil är kommunala vägar och 44 000 mil är enskilda vägar där privata vägföreningar och sam - fälligheter ansvarar. De flesta enskilda vägar är skogsvägar som sköts av markägarna.

En mindre del, ungefär 7 500 mil, får statliga bidrag. Av Trafikverkets årliga budget går 1,3 miljarder kronor till enskilda vägar. Därtill har staten särskilda bidrag till upprustning, och vissa kommuner har egna bidrag. Pengarna räcker ändå inte, utan de som bor och driver företag längs den enskilda vägen måste vara med och betala.

Äldre och färre aktörer som förväntas förvalta de enskilda vägarna

Det sker en demografisk förändring där bönder och skogsägare, som skött vägarna, blir äldre och färre, vilket gör att fler vägföreningar behöver ta hjälp. Men det finns ingen myndighet som ansvarar för enskilda vägar, så som Skogsstyrelsen gjorde till 80-talet.

– Vi skulle vilja ha en huvud - man, någon som tar ansvar för regelverk och förvaltning av vägar i landet. Både skogsbolag och de privata enskilda väghållarna tar ansvar och vi gör så gott vi kan, men någon behöver hålla ihop regelverket och se till att vi har ett vägnät som fungerar, säger Torsten Wiborgh, vägstrateg på Sveaskog AB, som efter Trafikverket förvaltar flest mil väg i Sverige.

Många inkomna motioner om enskilda vägar

Trafikutskottet har flera motioner om krav på en enklare process av upphandling av snöröjare, en bättre finansiering av underhållet så att inte staten allt för lättvindigt ska kunna ”vältra över statliga vägar till enskild huvudmannaskap”, investeringsstöd även om årsdygnstrafiken inte överstiger 25 fordon och en reform av systemet för ersättning. En av de som tycker att staten ska ta ett större ansvar är Thomas Morell, vice ordförande i trafikutskottet.

– Enskilda vägar utgör en viktig del för industri och boende. Väghållare tar ett stort ansvar för att vårt samhälle ska fungera i hela landet. Det är därför rimligt att staten tar ett större ansvar för nätet med enskilda vägar, och av det skälet bör Trafikverket ta fram en nationell underhålls- och investeringsplan för de enskilda vägarna, säger Thomas Morell (SD).

Tony Gunnarsson, M Sverige, betonar att de enskilda vägarna är en ovärderlig del av svensk transportinfrastruktur.

– Det decentraliserade systemet med vägföreningar är i grunden positivt och välfungerande, men samhällets strukturomvandling påverkar många lokala väghållares möjlighet att finansiera och utföra driften. Inte minst Trafikverket behöver därför ta ett större ansvar för att säkerställa den fortsatta funktionen i det enskilda vägnätet, säger han.

Skogsbolagens transporter

Skogsstyrelsen beskriver Sverige som ett ”grusvägsland” som domineras av enskilda vägar. Varje år transporterar skogsbolagen 71 miljoner ton oförädlad trädbiomassa och kör 280 miljoner kilometer, motsvarande 7 000 varv runt jorden.

– Vi hoppas att nulägesbeskrivningen är inledningen till flera förbättringsåtgärder, bland annat utbildning i hur man bygger en skogsbilväg. Det är bristfälligt i dag, säger Torsten Wiborgh.

Karolina Boholm är transportdirektör på Skogsindustrierna. Hon tycker att systemet fungerar förhållandevis bra.

– Även om vi är bra på att ta hand om våra egna vägar så måste vägen som den enskilda vägen ansluter till vara väl underhållen, men det finns för lite pengar i Trafikverkets budget till underhåll, säger Karolina Boholm. Problemet gäller även vinterväghållning.

– Det händer ofta att vägar stängs i tjällossningsperioder eftersom vägkroppen är i sämre skick på grund av försämrat underhåll. Det visar att statusen på vägnätet blir sämre, säger hon.

Växande underhållsskuld på hela vägnätet

Trafikverket konstaterar att det finns en växande underhållsskuld och bärighetsnedsättningar i både det enskilda och allmänna vägnätet. Avstängda vägar på grund av tjälskador kostar skogsbolagen 700–900 miljoner kronor per år, enligt en rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Karolina Boholm menar att skogsbilvägarna behövs. Det var tydligt år 2018 då omfattande bränder kunde bekämpas tack vare vägarna.

Vägar och broar på enskild väg

Trafikverket ansvarar för sina vägar och broar, men utöver det tar de ansvar för broar på enskilda vägar som har bidrag. Det uppskattas av skogsbolagen, som också tar mycket ansvar. I ett projekt i Götaland har exempelvis nio skogsbolag gått ihop för att finansiera en fältinventering av alla privata enskilda vägar, vilket omfattar ungefär 10 000 mil.

Syftet är att samla in uppgifter om tillstånd och status på vägarna för att göra verksamheten kostnadseffektiv, undvika skador på bilar och vägar samt kunna beräkna bästa rutten för virkestransporter. Projektet kostar 25 miljoner kronor, pågår i fem år och informationen läggs i Trafikverkets databas NVBD, där alla vägar i Sverige finns samlade.

Lantmäteriet lägger in information om enskilda vägar i databasen, men mäter bara på flygbilder.

– Investeringsprojektet har hittat över 280 mil tidigare oregistrerade vägar, säger Torsten Wiborgh. Det är ett digert jobb att ansvara för en väg, som kan drabbas av potthål, erosion och tjälskador. Underhållet kräver dikesrensning, slitlager, höjdröjning och dammbindning.

– Huvuddelen av bidraget går till löpande drift, sedan blir det ett par hundra miljoner kvar till särskild drift, vilket är större underhållsprojekt som renovering av broar, säger Staffan Eriksson, enhetschef för enskilda vägar på Trafikverket.

Det särskilda bidraget för enskilda vägar

Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) som organiserar 13 000 vägföreningar och väghållare, vill gärna tipsa om det särskilda bidraget.

– Trafikverket har svårt att få ut pengarna eftersom man inte vet var man ska satsa, men det finns ett enormt behov och det är frustrerande, säger Uno Jakobsson, ordförande i REV. Pengar kan bland annat sökas för att bygga broar, byta trummor, dika, lägga på slitagelager samt utföra bärighetshöjande åtgärder.

Trafikverkets 26 anställda på enheten för bidragsgivning och kontroll utövar tillsyn av de vägar som får bidrag, där staten ställer krav på att vägen ska vara öppen för allmän trafik, väl underhållen och trafiksäker.

En femtedel av vägarna omprövas varje år, därefter gäller beslutet i fem år. På sociala medier kan man skönja en viss förvåning från vägföreningar att de får bidrag utan att behöva redovisa kostnaderna.

– Vägföreningarna skickar in en vägdeklaration vart femte år och vi kontrollerar att de uppfyller kriterierna för bidragsrätt. Vi gör också fysisk tillsyn på de flesta vägar som omprövas för att kontrollera att de är väl underhållna och öppna för trafik. Därtill gör vi stickprov från bidragssynpunkt, säger Staffan Eriksson.

Standarden på de enskilda vägarna

En del tror att vägarnas standard kommer bli ett än större problem om inte staten tar ett större ansvar, men det finns också många som tycker det är positivt med dagens system, och att vägarna tack vare enskilda väghållare håller bättre standard än med statlig inblandning.

–Det är extremt få vägar som blir av med bidragen för att vägarna inte är väl underhållna. Ofta handlar det om att man inte har kvar några bofasta. Sedan är det förstås skillnad på nivå på underhåll. Resultatet drabbar dem själva, så de gör så gott de kan, säger Staffan Eriksson.

På enskilda vägar är kollisionsolyckor ovanligare och singelolyckor vanligare. Det framgår av statistik från Transportstyrelsens olycksregister Strada från 2014, som REV begärt ut. Under 2009–2013 omkom 61 personer i 58 olyckor på enskild väg; knappt 500 olyckor ledde till svåra personskador.

För skogsbolagen är broar ett bekymmer, eftersom det inte alltid finns relevant information om bärighet för en bro på en enskild väg.

– Vi på skogsbolagen tar ansvar för att våra broar håller, men det finns stor okunskap om det privata enskilda nätet. Bara i fjol hade vi 4–5 olyckor när det kommer tyngre fordon som gör att bron gått till brott. Det är allvarligt. Vi jobbar på olika fronter för att få upp medvetandet kring det här, säger Torsten Wiborgh.

Men är det rimligt att enskilda privata väghållare ska bekosta broarnas krav på bärighet för att skogsbolagen ska komma fram?

– Nej, därför hoppas vi att man ökar statsbidraget från 70 till 90 procent när väghållare ska renovera sina broar, säger Torsten Wiborgh och hänvisar till en förordning som ligger på näringsdepartementets bord. En riktig surdeg från 2013.

Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är det inte ovanligt att kommuner har driftsansvaret för enskilda vägar. Skellefteå kommun har 90 mil enskild väg sedan kommunsammanslagningen på 70-talet, då många kommuner frivilligt tog på sig ansvaret för driften av enskilda vägar.

– Enskilda vägar är en förlustpost. Vi har försökt göra oss av med driftsansvaret för en del enskilda vägar, men eftersom vägföreningarna ofta inte finns kvar och de inte går att återställa utan förrättning av Lantmäteriet blir det en politisk fråga, säger Jan Burlin, verksamhetschef på Skellefteå kommun. Skellefteå kommun får bidrag för de flesta vägar med 65 procent av driftkostnaderna; därtill skjuter kommunen till resten.

– Pengarna går till att salta, vattna, hyvla och snöröja, sedan är pengarna slut. Det blir inget över till underhåll. Behöver vi åtgärda en väg måste vi söka annat bidrag från staten, säger Jan Burlin. Skellefteå kommun betalade 184 kronor per meter 2021, men med de högre dieselpriserna räknar kommunen med en 20- procentig ökning.

– Vi försöker trolla med knäna och få ut så mycket vi kan för pengarna, men jag önskar att det fanns lite till så att vi kunde sköta underhållet, inte bara driften. Vi vill kunna dika, byta trummor med lite kortare intervall. Nu byts de när de går sönder. Är de rostiga får de vara tills de inte håller. Hade vi fått mer till driften hade vi kunnat hålla bättre standard på vägarna, säger Burlin. När Trafikverket skickar listan om vilka vägar som inte längre uppfyller kriterierna för statsbidrag slutar kommunen sköta driften av vägen.

– Kommunen växer och de inflyttade har ofta ingen aning om att de bor vid en enskild väg Det blir ett yrvaket uppvaknande när vi meddelar att de nu får sköta driften själva, säger Jan Burlin.

Överklagande efter beslut i Leksand

Leksands kommunfullmäktige beslutade 2019 att sluta sköta enskilda vägar om de boende inte organiserat sig och slutit avtal med kommunen före den 1 juni 2025. Alltså ingen mer snöröjning, sandning, grushyvling och dammbindning. För Leksands kommun handlar det om 33 mil enskild väg som kommunen skött på frivillig basis.

– Det här är en fråga som rullat på i alla år och vi har försökt få fram ett ökat ansvarstagande från byarna. Vi erbjuder att fortsätta hjälpa till med skötseln, men vi tycker att fastighetsägarna ska vara med och ta sitt ansvar. Det är ju faktiskt deras väg, säger Olle Oskarsson, gatuchef och vice vd för Leksandsbostäder AB. 

Frågan är infekterad; de flesta beslut kring enskilda vägar som kommunen fattat är överklagade.

– Många vill att kommunen ska ta ansvaret för vägarna, att de ska göras om till kommunala gator, men det är inte kommunens ansvar och pengarna räcker inte till det, säger Olle Oskarsson.

Kommuner som sköter enskilda vägar

Den kommunala, frivilliga driften av vägar är inget som REV applåderar.

– När kommuner sköter enskilda vägar handlar det om kommunal stödverksamhet. Det blir ofta sämre väghållning, säger Uno Jakobsson. REV lobbar för att öka det statliga stödet till enskild väghållning, och vill se fler personer som jobbar på Trafikverket med enskilda vägar.

– Trafikverket smiter undan och ger inte tillräckligt med råd och stöd till väghållare. Om vi fick bättre rådgivning skulle det ge mer effektivitet av de statliga anslagen, säger Uno Jakobsson.

Han menar att man måste komma ihåg att enskilda väghållare är vanliga människor som råkar bo eller ha verksamhet vid en enskild väg.

– Vägen kan ha stor betydelse för näringslivet, vara en möjlighet att ta sig ut till skogen, en genväg mellan två allmänna vägar eller tillfartsväg till bebyggelse med stor betydelse. Det finns därför ett nationellt intresse att alla vägar i Sverige, inte bara de allmänna, får rätt underhållsinsatser och bärighetshöjande åtgärder, säger Uno Jakobsson.