Ledare ur Motor 4/26: Närvaro och bättre teknik kan lugna trafiken

Det har gått ett halvår sedan polisen började använda sin nya radar för hastighetsmätning. Tekniken är ett rejält steg framåt. Radarn sitter monterad i polisbilen och kan mäta hastigheten på flera trafikanter och i olika körriktningar – även när polisbilen är i rörelse. I det här numret av Motor kan du läsa mer om hur den fungerar och vad den kan innebära för trafiken.

Fysikens lagar förändras inte för att bilarna blivit bättre

Det behövs. Fortkörning är ett av våra vanligaste trafikbrott och samtidigt ett av de brott som många har en ganska avslappnad inställning till. Några kilometer över hastighetsgränsen uppfattas sällan som särskilt allvarligt. Och i dagens tysta, bekväma och stabila bilar är det lätt att underskatta hastigheten. Men fysikens lagar förändras inte för att bilarna blivit bättre. Ju högre hastighet, desto längre blir stoppsträckan och desto större blir krafterna vid en kollision. Hastigheten har därför stor betydelse för både risken att en olycka inträffar och hur allvarliga konsekvenserna blir.

I dag håller omkring 55 procent hastighetsgränserna

Polisens nya radar kan förändra förutsättningarna för hastighetsövervakningen. När fler fordon kan kontrolleras, i fler riktningar och utan att polisbilen behöver stå stilla, lär fler hålla rätt fart. I dag håller omkring 55 procent av trafikanterna hastighetsgränserna, vilket är den högsta nivån på länge. Men det betyder samtidigt att alltför många fortfarande kör för fort. Trafikverket bedömer att omkring 40 liv om året skulle kunna räddas om alla höll hastighetsgränserna. 

Diskussionen om hastighet får inte bli alltför enkel

Om den nya tekniken bidrar till bättre regelefterlevnad är det därför mycket positivt. Men diskussionen om hastighet får inte bli alltför enkel. Trafiksäkerhet handlar inte bara om vilken siffra som står på hastighetsskylten. Vägens utformning, standard, separering mellan trafikslag och underhåll har stor betydelse för vilken hastighet som är säker.

Hastighetsgränser ska vara begripliga

M Sverige har länge drivit linjen att hastighetsgränser ska vara begripliga, motiverade och anpassade efter vägens faktiska förutsättningar. Där vägen håller rätt säkerhetsstandard och förutsättningarna finns ska vi också våga diskutera högre hastighetsgränser. Respekt för regler stärks när reglerna uppfattas som rimliga.

Den nya radarn aktualiserar också en annan fråga som jag tycker förtjänar större uppmärksamhet: polisens närvaro på våra vägar. Ny teknik gör det möjligt för polisen att arbeta effektivare och kontrollera fler trafikanter. Det är bra. Men tekniken kan inte ersätta poliser. Synlig polisnärvaro påverkar beteendet i trafiken. Den behövs för att upptäcka fortkörning, men också rattfylleri, drogpåverkade förare, farliga omkörningar, mobilanvändning bakom ratten och annan trafikfarlig körning. Dessutom upptäcks annan brottslighet varje dag just genom polisens arbete ute på vägarna. 

En fungerande övervakning så att reglerna följs

Sverige har kommit långt i trafiksäkerhetsarbetet. Ska vi fortsätta minska antalet dödade och svårt skadade krävs flera saker samtidigt: säkra och väl underhållna vägar, moderna fordon, genomtänkta trafikregler – och en fungerande övervakning av att reglerna följs.

Låt inte ny radar bli ett argument för färre poliser på våra vägar

Den nya radarn är därför ett välkommet verktyg. Använd den. Använd den mycket. Men låt den inte bli ett argument för färre poliser på våra vägar. Tvärtom. Kombinerar vi bättre teknik med större synlig polisiär närvaro kan vi få både bättre regelefterlevnad och säkrare vägar.

Heléne Lilja, vd
Riksförbundet M Sverige