En ny Volvo är alltid stort i Sverige. Även om Volvo ägs av ett kinesiskt företag och bilen byggs i Kina är det en speciell känsla och väcker mycket uppmärksamhet när en ny Volvomodell rullar på de svenska vägarna. Nya EX30 är Volvos minsta modell och den är framtagen just bara för att vara eldriven. Den innehåller också en hel del andra nyheter och nya sätt att tänka på som vi inte riktigt är vana vid i en Volvo.

Ett attraktivt pris och kostnadseffektiv att bygga

Till viss del handlar det om att den ska ha ett attraktivt pris och därför måste vara kostnadseffektiv att bygga. I Sverige kostar den ungefär lika mycket som en av landets mest sålda elbilar, nämligen Niro EV från koreanska Kia. Är Volvos varumärke och utstrålning tillräckligt starka för att den nya EX30 ska vara mer åtråvärd än Kian, trots att den saknar en del funktioner som vi har vant oss vid?

Alla tre är bra på olika saker

För att ta reda på detta ställde vi dem mot varandra i ett biltest, och för att ytterligare avslöja styrkorna och svagheterna med nytillkomna EX30 tar vi också med den populära EX40: Volvos andra elbil i det populära suvsegmentet. Alla tre är bra på olika saker. 

Läs om vilken som är bäst för dig.

Kia Niro EV

Kia Niro är rakt igenom en vettig bil. Den har ett mycket praktiskt format där den är smidig och hanterbar i storleken, men riktigt rymlig på insidan. Det är nog flera familjer som tror att de behöver en större bilmodell som skulle klara sig rätt bra med en Niro.

Den är inte i närheten så snabb som Volvobilarna

Men Kia har blivit kaxiga och tar numer lika mycket betalt för sina bilmodeller som premiumtillverkare gör. Faktum är att Volvo EX30 är billigare att köpa och äga än en Niro EV, även om det inte är jättestor skillnad. Möjligtvis kan sju års nybilsgaranti med Kian locka, men är du beredd att betala mer för en Kia än en Volvo?

Niro EV är framhjulsdriven, och i helelektriskt format som här är den ganska pigg att köra också. Den är inte i närheten så snabb som Volvobilarna, men tillräckligt snabb för att man ska få lite GTI-känsla, för den som söker sådant. I övrigt är förnuftet i fokus.

Framför ratten finner vi en tydlig skärm som visar instrumentering med hastighet och räckvidd. I mittkonsolen finner vi den sedvanliga pekskärmen för infotainmentsystemet, och har du kört Kia förut är det ganska enkelt att hitta rätt här.

De flesta funktioner finns här

Systemet känns aningen omodernt för oss som kör alla bilvärldens nya modeller med avancerade infotainmentsystem, men de flesta funktioner finns här. Skärmen kompletteras med två vred och en lång radda pekknappar på en panel undertill. Här väljer du om knappanelen ska hantera klimatanläggningen eller ljudanläggningen. Det är en liten pil som växlar mellan de två och den kräver visst fokus för att finna.

Men med stora knappar för sätesvärme, fönsterhissar, ytterbackspeglar och ett bra vred till växelväljaren är det här en interiör som vem som helst med körkort kan sätta sig i och börja manövrera utan större betänksamhet. Att instrumenteringen dessutom kompletteras med en head up-display gör Kian utomordentligt lätt att köra säkert och tryggt med.

Det är en bra bit kvar till komforten som Volvostolarna erbjuder

Man sitter bra både bak och fram, utan att vare sig stolar eller baksäte utmärker sig som särskilt bekväma. Det är en bra bit kvar till komforten som Volvostolarna erbjuder. Utrymmena är det dock inget fel på, men man märker att det är en elbil eftersom golvet är aningen högt för att ge plats åt batteriet.

Långsam laddning

Kia är duktiga på att bygga elbilar och har många års erfarenhet av elektrifiering. Därför kan de bygga effektiva elbilar, och Niro EV har betydligt lägre förbrukning än de två Volvosarna. Det är bra, och tacksamt för den som pendlar och laddar hemma. Men för oss som tycker om att åka på långresor med bilen har Niro EV ett riktigt stort aber.

Man kan lätt bli stående en timme

Den så kallade snabbladdningen är riktigt långsam. Laddeffekten är sällan över 50 kW och när man nått 50 procent av batterinivån går det ännu långsammare. Man kan lätt bli stående en timme vid en snabbladdningsstolpe om man ska få ut tillräckligt många mil för att fortsätta. Detta är det sämsta med Niro EV.

Det är ingen bil för den som kör riktigt långt och vill att det ska vara effektivt. Det är snarare en elbil för den som kör lagom långt i sin dagliga pendling och vill ha en vettig bil med lättanvända funktioner och låg elförbrukning. Och dessutom är beredd att betala mer för det än vad en betydligt nyare Volvo kostar.

Volvo EX30

Det handlar om att få fram en bra elbil till ett lågt pris, och Volvo har effektiviserat produktionen så att de har högre marginal på EX30 än på EX40. I Kina börjar EX30 på ett pris under 300 000 kronor, men den tillverkas också där.

Att inspirationen är hämtad från Tesla är tveklöst. Precis som i Model 3 och Y finns all information, inklusive instrumentering, samlad på den stora mittmonterade skärmen. Menysystemet påminner en hel del om den amerikanska billtillverkarens, trots att Volvos Sensussystem (det som sitter i EX40) fungerar utmärkt. På detta sätt känns EX30 inte lika mycket som en Volvo.

Det är några saker som fallerar

Att ha hastighetsmätaren i mittskärmens överkant vänjer man sig vid. Men det är några saker som fallerar. Uppmärksamhetsvarningen, som ljuder när man inte riktar uppmärksamheten på vägen, aktiveras när vi tittar på skärmen ett par sekunder för att byta radiokanal. Men den varnar också när vi tittar i backspegeln, på hastighetsmätaren, på räckvidden och så vidare.

Systemet är alltså inte kalibrerat för normal bilkörning och varför sitter instrumenteringen i mittskärmen om man inte ska kunna ta del av den under körning?

Rattreglagen är också diffusa och svåra att trycka rätt på. Det behöver inte vara så här eftersom det finns många andra bilar där det fungerar bra, även med pekytor. De riktiga knapparna på ratten i EX40 är så mycket enklare att använda.

Programmeringen och kalibreringen av körfunktionerna är inte lika finstämda i EX30 som i EX40. Det är som att man inte alls har lagt samma resurser på att finjustera körupplevelsen, så att den hamnar på den höga nivå man förväntar sig i en bil från en premiumtillverkare. Främst handlar det om känslan i gasen och bromsen.

I den lilla nykomlingen sker fartändringarna mycket ryckigare

Gasresponsen är mycket oroligare i EX30 än i EX40. Det är enklare att köra den större mjukt, och justera hastigheten med gaspedalen. I den lilla nykomlingen sker fartändringarna mycket ryckigare när man justerar gaspedalsläget. På samma sätt är stoppet ner till noll ganska abrupt.

Särskilt med den adaptiva farthållaren. Här stannar både Volvo EX40 och Kia Niro EV mjukt och fint, alltså att bromsen släpper successivt den där sista halvmetern ner till helt stillastående. Men EX30 stannar tvärt och hårt.

Körglädje

Styrningen är bra i EX30. Tillsammans med det spänstiga chassit bidrar den till bilens höga körglädje när man kör aktivt. Fjädringskomforten är också bra. Kort axelavstånd och hög kaross är alltid en utmaning för att skapa ett lugnt flyt i stötdämpningen och karossrörelserna.

Volvo EX30 är förarens bil

Uppe i högre hastigheter sköter sig EX30 mycket bra; både väghållning och fjädringskomfort är på topp här. Volvo EX30 är förarens bil. Den utmärker sig med en mycket trevlig körupplevelse, främst på större vägar. I stadstrafik önskar vi en bättre kalibrerad gasrespons och bromskänsla.

Det tekniska framsteg som EX30 egentligen ska vara, blir aningen mindre imponerande av att säkerhetssystemen inte är anpassade för att du ska kunna använda mittskärmen för att exempelvis titta efter hastighetsmätaren.

Volvo EX40

Fram tills nyligen hette den här modellen XC40 med tillägget Recharge för elbilsversionen, men numera heter elbilen kort och gott EX40. Förutom namnbytet har det inte skett några uppdateringar. När EX30 är framtagen som en renodlad elbil finns XC40 både med förbränningsmotor och som elbil. Detta medför alltid vissa kompromisser, men i EX40 är de väl maskerade.

En sådan sak kan vara att bilar som är byggda för bensin- och dieselmotorer inte har en frunk (främre bagageutrymme under motorhuven), men en sådan har EX40 – med marginal störst i testgänget dessutom. Här lägger man med fördel laddkablarna så att de är lätta att komma åt även när bagageutrymmet är fullpackat.

Kia Niro EV och Volvo EX40 är rätt lika utrymmesmässigt

En annan kompromiss kan vara innerutrymmena. Men utrymmena i EX40 är bra för storleksklassen. Faktum är att Kia Niro EV och Volvo EX40 är rätt lika utrymmesmässigt, men många kanske tror att Volvon är större bara för att den är högre och har en mer distinkt suvdesign, när Niron mer är en crossover.

Den höga suvkarossen, som tilltalar många köpare eftersom det är vanligt att man vill sitta lite högre, är dock riktigt dålig ur räckviddssynpunkt. Det kompenseras av att EX40 har ett betydligt större batteri än de två andra testbilarna.

Den snabbladdar snabbt

Trots den höga förbrukningen kan därför EX40 erbjuda lika lång riktig testräckvidd som den betydligt snålare Kian. Och när vi ändå är ute på långkörning kommer Volvons ess i rockärmen. Den snabbladdar nämligen snabbt. I alla fall i det här gänget. Den kan naturligtvis inte mäta sig med mer avancerade elbilar med 800-voltsteknik. Men en maxeffekt på över 200 kW är bra.

Denna effekt är dock kortvarig. Redan när batteriet har nått 10 procent sjunker effekten, som för många elbilar, men totalt sett kan man snabbladda cirka 25 mil på en halvtimme. Något som tar en timme i Kian.

Det är lätt att trivas bakom ratten i EX40. Här är gas- och bromsrespons mycket väl kalibrerat och det är enkelt att köra mjukt trots den höga motoreffekten. Att köra i enpedalsläge är en fröjd och gör stadskörning både nöjsam och smidig. 

Premiumkänsla

Interiört finner vi mycket premiumkänsla. EX40 känns betydligt lyxigare än de andra två. Tygklädseln med ullblandning är mjuk och fin, men nog inget för småbarnsfamiljer. Stolarna är riktigt sköna och ger bra stöd, aningen bättre En riktig Volvo Volvo EX40 än i EX30, och har mycket bra inställningsmöjligheter.

I EX40 är dämparna hårdare

Fjädringskomforten är bra, men uppe i högre hastigheter är chassit en gnutta mjukare satt i den mindre EX30. I EX40 är dämparna hårdare för att avsluta karossrörelserna snabbare. Det gör färden lite mer fast.

Interiören är tydlig. En stor skärm för instrumentering framför ratten, och pekskärmen med Volvos Sensussystem i mittkonsolen. Eftersom systemet är Googlebaserat är både kartfunktioner och röststyrning mycket bra jämfört med de flesta andra bilar. Ett stort vred med en on/off-knapp kompletterar skärmen tillsammans med andra snabbvalsknappar.

Det är tryggt, säkert, rejält och lättanvänt

Volvo EX40 är för den som söker en bil med de egenskaper som varumärket Volvo har utlovat, fram tills i dag. Det är tryggt, säkert, rejält och lättanvänt. Den mindre EX30 lockar säkert innovationsbenägna, men den större och äldre EX40 erbjuder ganska mycket mer bil och känns framför allt betydligt mer påkostad.

Text: Motors testlag Foto: James Holm