Efter veckans snökaos med många trafikolyckor och avåkningar i hela landet har kommuner och myndigheter fått kritik för bristande snöröjning och vinterväghållning. Men den som hoppas på förbättring lär få vänta förgäves. Det menar Riksförbundet M Sverige som har kartlagt kommunernas vinterväghållning.

I M Sveriges undersökning svarade över 130 kommuner på frågor om finansiering och prioritering i vinterväghållet. Något som tydligt framkommer av undersökningen är att kommunerna prioriterar fotgängare och cyklister i vintervägunderhållet. 48 procent av kommunerna svarade att gång- och cykelvägar prioriteras högst, 45 procent svarade att gång- och cykelvägarna prioriteras högst tillsammans med vissa typer av vägar (till exempel huvudgenomfartsleder, vägar till skolor eller vägar som används av kollektivtrafiken), medan endast 6 procent uppgav att de prioriterar betydande vägar högst.

– Det kan finnas goda skäl för kommunerna att prioritera gång- och cykelvägar, såsom att oskyddade trafikanter är mer utsatta för vädrets påverkan och riskerar allvarligare skador vid olyckor. Vissa kommuner ser också prioriteringen som en del i målsättningen att fler ska cykla eller gå i stället för att ta bilen. Framkomligheten för bilister och framför allt utryckningsfordon måste dock också fungera. På detta område är det för dåligt i delar av landet, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig trafiksäkerhet, på Riksförbundet M Sverige.

Endast 8 kommuner, eller 6 procent, har i år höjt budgeten för snöröjning. Resten index-uppräknar bara budgeten eller låter den ligga stilla. Detta kommer i många fall innebära sämre vinterväghållning eftersom lönsamheten vid snöröjning blir allt sämre och kommunerna har färre intresserade utförare. Riksförbundet M Sverige vill nu att Sveriges kommuner, liksom Trafikverket, ökar sina satsningar på vinterväghållning och snöröjning.

– Friktionen spelar avgörande betydelse för framkomlighet och trafiksäkerhet. Vintervägunderhållet genomförs i dag med varierande kvalitet i landet, där känsliga vägavsnitt inte sällan saknat halkbekämpning inom föreskriven tid med allvarliga olyckor som följd. Det behövs mer resurser, tydligare tidsgränser för insatser och fler uppföljande kvalitetskontroller av vinterväghållningen på både kommunala och statliga vägar.

Flera faktorer talar för försämrad vinterväghållning i framtiden med nuvarande utveckling. Högre bränslepriser, högre krav på maskiner och perioder med mindre snö har ätit upp lönsamheten i snöröjningen, varför färre entreprenörer är intresserade. Även lantbrukets tillbakagång och bristen på maskinförare gör anbuden färre.

Framför allt är dock försämring av vintervägunderhållet att vänta att till följd av den allmänna nedprioriteringen av vägunderhållet i Sverige.

– Vägunderhållet har under många år nedprioriterats, vilket har gjort att underhållsskulden har vuxit till 23 miljarder kronor, enligt Trafikverket. Vintervägunderhållet måste prioriteras högre i såväl kommunernas som statens budget, annars hotas trafiksäkerheten, säger Tony Gunnarsson.