Elbilar A–Ö

De flesta elbilar har en spänning på 400 volt i högspänningsbatteriet.

Elbilar har också ett 12-voltssystem för att driva de vanliga bilfunktionerna som strålkastare, klimatanläggning och infotainment.

Några elbilsmodeller har ett högspänningsbatteri på 800
volt. Det gör att man kan ladda snabbare.

Dubblar man spänningen kan man få dubblad effekt med samma strömstyrka.

AC betyder Alternating Current, växelström. Växelström är det som finns i det vanliga elnätet. Vid elbilsladdning sker vanligtvis en omvandling i bilen eftersom dess elmotor använder sig av likström.

Ström mäts i enheten ampere (A). Ström är elektriska laddningar som rör sig. Det kan till exempel vara elektroner som ständigt hoppar från atom till atom i en kopparledning.

Ett engelskt begrepp som generellt beskriver bilar utan förbränningsmotor, alltså en elbil som inte har någon annan energikälla än batterier.

Bil med bränsleceller som drivs med vätgas. Den kan tankas direkt med vätgas eller med metanol som har omvandlats till vätgas. Utsläppen består mest av vattenånga, om vätgas används.

Direct Current, likström. Elbilens motorer drivs oftast med likström. Det kan finnas fördelar med att också ladda själva bilen med likström, men då krävs en särskild laddare som omvandlar växelströmmen i elnätet.

Den laddning du gör hemma eller på jobbet, en långsammare laddning.

Här kan du få fullt batteri på allt från 3 till 24 timmar beroende på stolpens effekt, vilken effekt bilen kan ta emot och batteriets storlek.

Bilar som inte har någon förbränningsmotor. De har enbart en elmotor och bilen kan bara köras på el.

En bil med förbränningsmotor som kompletteras med en eller flera elmotorer för att sänka bränsleförbrukningen. Går inte att köra på endast el, mer än korta sträckor. Kallas även fullhybrid för att skiljas från mildhybrid. 

En funktion som erbjuds i många elbilar.

Det betyder att elmotorn bromsar in bilen när man släpper upp gaspedalen, och man behöver således knappt, eller inte alls, använda bromspedalen.

Ovant till en början, men uppskattat vid stadstrafik av vana elbilsförare.

Det enklaste sättet att ladda din bil är där den vanligtvis står parkerad. Plugga in den när du kommer hem och parkerar och du har alltid en fulladdad bil när du ska köra.

Med timpris och en smart laddbox kan bilen
laddas när elpriset är som lägst, vanligtvis under natten.

Kapacitet. Anger hur stort batteri en elbil har; man mäter i kWh.

En kilowattimme är summan av den ström som man får efter att man laddat med en effekt på en kilowatt i en timme. Laddar du med 11 kW får du alltså 11 kWh efter en timmes laddning.

En liten elbil kan ha ett batteri på cirka 35 kWh (Honda e, Mazda MX30), en stor uppemot 100 kWh, ibland över (Volvo EX90).

Effekt. Man talar ofta om laddeffekt, alltså hur snabbt el kan laddas in i batteriet.

En stolpe på gatan ger ofta mellan 3 och 22 kW, men en snabbladdningsstolpe ger mellan 50 och 350 kW.

Motorns effekt anges också ofta i kW, där man kan direktöversätta kW till hästkrafter. 1 kW = 1,36 hk.

Ett samlingsnamn som omfattar både rena batteribilar, dvs. en bil med batteri som laddas från nätet och som saknar förbränningsmotor, och hybridbilar som laddas med sladd.

En låda med elektriska komponenter som ser till att elen som finns tillgänglig vid din parkeringsplats konverteras för att på effektivast sätt ladda din bil.

Beroende på förutsättningarna kan laddboxen ge olika effekt.

Ett motorvärmaruttag kan oftast byggas om till en laddbox som ger cirka 3,7 kW, men ett hus med modern eldragning kan få en laddbox som ger 11 kW.

Det finns olika begrepp som alla beskriver i princip samma sak. En laddstation kan ha flera laddpunkter. En laddstolpe är vanligtvis detsamma som en laddstation, denna kan alltså ha en eller flera laddpunkter. Det är inte alltid möjligt att ladda fler bilar samtidigt i samma laddpunkt, även om bilarna använder olika kontakter.

Ett mått på laddningen avseende storleken på energin och snabbheten. Mäts i kW.

Ett kompletterande system som via laddboxen reglerar ut-effekten efter behov. Många energiförbrukare som är igång samtidigt, eller som belastar samma fas kan göra att säkringen löser ut. Vid installation av laddbox brukar elektrikern mäta belastningen och göra inkopplingen på ett sätt som minimerar risken, men i vissa fall kan en lastavkänning tillföra extra tillförlitlighet.

Den typ av batteriteknik som används i elbilar. Batteriet har flera fördelar, även om forskning för att öka energiinnehåll och förbättra batterier pågår konstant.

Som det låter, en mild form av hybrid. Ofta mycket mindre effektiv än en vanlig hybridbil. En mildhybrid innebär ofta att bilens vanliga motor utrustas med en kraftigare generator, som i vissa körlägen omvandlas till en elmotor som hjälper till med en mindre mängd extra kraft till bilmotorn. Bilen kan inte köras på enbart el, systemet har heller ingen möjlighet att ta tillvara någon större mängd energi, utan är mer en åtgärd för att få bilar med höga avgasutsläpp att klara gränsvärdet för koldioxid.

Det här är den mest förekommande typen av laddning. Sker ofta i anslutning till hemmet eller på arbetsplats och är ofta med vanlig hushållsel, 230V och 10A eller 16A. Hur lång tid laddningen tar beror bland annat på batteriets storlek. Ofta är laddeffekten 7,4 kW.

Förkortning av Plug-in Hybrid Electric Vehicle. Se Plug-in-hybrid.

En funktion som gör att elbilen identifierar sig direkt mot stolpen när man kopplar in laddsladden, så att laddningen kan påbörjas automatiskt.

Betalningen sker då vanligtvis med abonnemang och faktura.

En bil med förbränningsmotor som kompletteras med en eller flera elmotorer. Har ett lite större högspänningsbatteri som går att ladda så att bilen går att köra på el några mil. När den laddade elen är slut fungerar bilen som en vanlig hybrid.

Alla elbilar har en uppgiven WLTP-räckvidd som ger en hyfsad bild av bilens räckvidd om du kör lugnt och fint i ett blandat körmönster.

Kör du mycket motorväg och när det är kallt ute blir räckvidden betydligt kortare.

Bilreklam, och vilseledda medier, beskriver ofta hybridbilar som ”självladdande”. Detta är ett förvirrande begrepp och innebär egentligen bara att en bil med elektrifiering använder rörelseenergin för att ladda ett batteri när man sänker farten.

Alla elektrifierade bilar gör detta: elbilar, bränslecellsbilar, hybridbilar, laddhybrider och mildhybrider. Skillnaden är att laddbara bilar som elbilar och laddhybrider går att köra helt utsläppsfritt på endast el, till skillnad från hybrider och mildhybrider som alltid är beroende av sin förbränningsmotor.

Laddning som kan styras att ladda när belastningen på elnätet är låg eller när priset är mer fördelaktigt under dygnet, i de länder det är tillämpligt. Styrs ofta med en app.

Speciella stolpar som ofta står längs stora vägar och motorvägar där man kan ladda elbilen med hög effekt.

Vanligtvis kan man ladda elbilen från 0 till 80 procents batteri på 30 till 45 minuter, beroende på stolpens effekt, vilken effekt bilen kan ta emot och batteriets storlek.

En kWh är ofta dyrare vid en sådan station än vid mer långsam laddning.

	Typ 2 är den vanligaste kontakten för växelströmsladdning, destinationsladdning. Den här typen av sladd bör man ha med sig i sin elbil så att man kan ladda vid stolpar på parkeringsplatser.
	CCS är den vanligaste kontakten för snabbladdning och är EU-standard. Snabbladdningsstolparna har CCS-sladdar, så dessa behöver man inte ha med sig i sin elbil. CCS-kontakten på din elbil passar också en typ 2-kabel.
	Chademo är en kontakt som används för snabbladdning av vissa japanska elbilar, som Nissan Leaf och Lexus UX 300e.
	Tesla Använder en modifierad typ 2-anslutning. De flesta Teslabilar marknadsförs med ständigt kostnadsfri laddning via företagets egen laddinfrastruktur.
	Typ 1 –Vanlig i asiatiska bilmodeller, men ovanlig i Europa. Av detta skäl är uttaget ovanligt även på svenska laddstationer.
Schuko är den kontakt som passar ett vanligt jordat vägguttag. Tidigare fick man ofta en sladd med denna kontakt till sin nya elbil, men detta blir allt ovanligare eftersom elbilstillverkarna rekommenderar att man inte laddar elbilen med en sådan kontakt.

Vehicle to grid betyder att elbilen kan ge ström till nätet när den står inkopplad.

Det finns även V2D, vehicle to device, (alternativt V2L, vehicle to load) redan i dag på elbilar som kan ladda prylar som en elcykel, vattenkokare eller ett våffeljärn.

En bil med V2D eller V2L kan till och med ladda en annan elbil, även om det tar lång tid på grund av den låga effekten på 3,6 kW (ungefär som ett vanligt vägguttag). En tredje teknik är V2H, vehicle to home, där din elbil kan fungera som backupbatteri för ditt hus.

Exempelvis när elen är dyr och vid hög belastning, så kan du ladda upp batteriet senare under natten igen när elen är billigare.

Engelskt ord för laddbox. Se ”Laddbox”.

Står för Worldwide Harmonised Light Vehicle Test Procedure och är den standardiserade metod som används för att mäta förbrukning och räckvidd på nya bilar.

Med denna siffra kan du jämföra olika bilmodeller, men WLTP-siffran är ingen garanti för elbilens räckvidd, eftersom den påverkas av din körstil och andra yttre faktorer.

Kan framställas av till exempel naturgas, metanol, biomassa eller elektrolys/spjälkning (sönderdelning med hjälp av elektricitet) av vatten. Används som drivmedel till bränsleceller eller förbränningsmotor. Utsläppen = vattenånga.

Elbilar har en reduktionsväxel för att elmotorns varvtal ska växlas ner till hjulaxelns varvtal.

Vissa elbilar har dessutom två växlar. Hybrider och laddhybrider är alltid automatväxlade och finns både  med växelsteg och steglösa växellådor (CVT:er). Mildhybrider finns både som automat- och manuellt växlade.