Det förekommer att bilar skadas på grund av brister i vägens skick. Det kan röra sig om skador du råkat ut för på såväl som intill en statlig väg. I vissa fall kan du ha rätt till ersättning för den skada du drabbas av, till följd av till exempel bristande vägunderhåll. Nedan följer en kort sammanfattning av förutsättningarna för att få ersättning, och några korta råd om vad du bör tänka på om du drabbas.

Väghållarens ansvar

Utgångspunkten är att väghållaren, oftast kommunen eller staten (genom Trafikverket), ansvarar för att vägen hålls i gott och trafiksäkert skick. Om väghållaren brister i detta ansvar och genom oaktsamhet eller försumlighet vållar skada på någons bil, kan väghållaren bli skadeståndsskyldig. Väghållaren ansvarar även för underentreprenörers vållande.

I första hand får man vända sig till väghållaren med sitt ersättningsanspråk och förhandla med den. Om det inte leder någonstans, är det enda sättet att driva saken vidare att vända sig till tingsrätten och stämma väghållaren.

Förutsättningar för skadestånd

I dessa situationer tillämpas vanliga skadeståndsrättsliga regler, vilket bl.a. innebär att det är bilisten som måste bevisa att skadan på bilen vållats av väghållaren genom oaktsamhet eller försumlighet. Väghållaren har inte vad som brukar kallas ett strikt ansvar och är således inte ansvarig för skador enbart på den grunden att en bil skadats i samband med körning på dålig väg. Väghållaren ansvarar heller inte för skador som vållats på grund av andra trafikanter, ex. att en medtrafikant inte följt skyltningen eller tappat föremål på vägbanan som du kört på.

Det kan ofta vara förenat med svårigheter att bevisa att den som orsakat skadan varit vållande genom oaktsamhet eller försummelse. Eventuellt vållande fastställs genom en fri bedömning som bl.a. innefattar överväganden som hur stor risken för skada var, den sannolika skadans storlek, möjligheten och kostnaden för att undvika skada och möjligheten för skadevållaren att inse risken för skada.

Konkreta faktorer som kan spela roll vid vållandebedömningen är t.ex.

  • hur länge bristen eller skadan har funnits
  • om väghållaren känt till eller i vart fall borde ha känt till bristen eller skadan
  • huruvida väghållaren vidtagit rimliga åtgärder för att förebygga skador på annans egendom t.ex. genom att sätta ut varningsanordningar m.m.

Om väghållaren brutit mot någon föreskrift av betydelse för skadeförloppet tas givetvis även det i beaktande.

Försäkring

Det bilförsäkringsmoment som blir aktuellt när bilen skadas på detta sätt är vagnskadeförsäkringen eller, i förekommande fall, vagnskadegarantin. I regel blir det då aktuellt att kräva ersättning för självrisken från väghållaren. Eftersom det ofta rör sig om relativt små belopp, i regel mellan tre- och sextusen kronor, blir det ofta inte lönt att processa i domstol med juridiskt ombud.

Om bilen saknar vagnskadeförsäkring, kan det bli aktuellt att kräva ersättning för hela skadebeloppets storlek från väghållaren. Kom ihåg att skadebeloppets storlek alltid måste kunna styrkas, så var noga med att spara verkstadsfakturan.

Regler om sänkning av skadestånd

När det gäller skador orsakade i samband med körning kommer även en annan dimension in, nämligen förarens eget ansvar. I trafikskadelagen finns regler som kan göra att en ägare av ett motorfordon inte alltid får full ersättning för sin skada. Skadestånd med anledning av skada på motordrivet fordon i trafik får nämligen sänkas efter vad som är skäligt med hänsyn till den medverkan som har förekommit på ömse sidor, de särskilda risker som motorfordonstrafiken har inneburit och omständigheterna i övrigt. Regeln är ett uttryck för lagstiftarens syn på trafik med motorfordon som en typiskt sett riskabel verksamhet och att bilisten i konsekvens därmed får bära en del av risken med bilkörningen själv. Sänkningen ligger i regel mellan 0 och 50 %, beroende på vad som kan anses skäligt i varje enskilt fall. Särskilt beaktas i vilken mån de särskilda riskerna med motorfordonstrafik inverkat på skadeförloppet, ex. om en utomstående ensam vållat skada på motorfordonet. Om skadan inte alls har med körningen att göra, t.ex. om bilen har träffats av flygande sprängsten, eller om det i något annat fall kan anses att bilen skadas enbart pga. väghållarens bristande underhåll av vägen, ska sänkning inte ske.

Råd till den som drabbats av skada Ärenden av det här slaget stupar ofta på bristande bevisning. Du kan förbättra dina möjligheter genom att noggrant dokumentera både skadorna på bilen och förhållandena på skadeplatsen. Se till att dokumentationen sker i nära eller omedelbar anslutning till skadehändelsen, eftersom förhållanden snabbt kan ändras.

Dokumentera t.ex.

  • om det varit otillräckligt skyltat vid ett vägarbete
  • vägskadans storlek och placering på vägbanan
  • namn och kontaktuppgifter till eventuella vittnen
  • hur länge skadan i vägen funnits
  • vilka rutiner väghållaren har för att kontrollera vägens skick och huruvida dessa rutiner följts

Missnöjd med verkstadsarbetet?

Trafikverket, anmälan för skadestånd.