M Sverige vill komplettera det nuvarande producentansvaret med en bilpant på 5 000 kronor. Den tidigare skrotningspremien avskaffades 2007. Sedan dess har antalet avställda bilar ökat och bilvrak lämnas ofta på allmän gatumark, på parkeringar och i naturen.

En skrotningspremie skulle hjälpa till att få bort de äldsta och minst säkra bilarna ur trafiken. När bilarna skrotas skapas också en efterfrågan på nyare, begagnade bilar. Premien kan i många fall användas som del av en kontantinsats för att köpa en nyare bil. Idag lämnas bilvrak både i naturen och på allmän gatumark. M Sveriges uppfattning är att det problemet skulle försvinna med en skrotningspremie.

Samhällsekonomi

En pant är självfinansierad genom att motsvarande 5 000 kronor läggs på bilpriset vid försäljningen. Den påverkar alltså inte de finansiella systemen i någon större utsträckning.

Snabbt införande

Genom att låta de inkomna pantavgifterna gå direkt till en skrotningspremie gör premien skillnad på en gång. Det finns inga skäl att låsa panten till en specifik bil, och vänta under många år tills bilen är skrotfärdig för att systemet ska nå sin fulla verkan.

Inledningsvis kan det finnas skäl att stärka upp kassan för att möta den eftersläpning som har uppstått de senaste åren då allt färre bilar har skrotats. Vi kan tänka oss att en betydande mängd bilar strömmar in till bildemonteringarna den första tiden.

Både producentansvar och pant

Den förra skrotningspremien "ersattes" av producentansvaret. Det vi kan se idag är att problem med bilvrak ökat och därför behöver vi, utöver det lagstadgade och fortsatt gällande producentansvaret, införa ett pantsystem så att bilarna hamnar på avsedd plats för återvinning.


Bilvrak stor risk för miljön

Bilar som överges i naturen innebär stora miljömässiga problem eftersom bly, oljor, glykol och svavelsyra riskerar att läcka ut och skada mark och vatten.

Lägre miljöpåverkan med pant

Äldre bilar har generellt högre utsläpp av koldioxid. Att successivt fasa ut de äldsta bilarna och ersätta med något nyare bilar är en av flera åtgärder för att minska vår klimatpåverkan.

Det frestar förstås på miljön att tillverka en ny bil men att köra vidare med sin äldre bil är inte alltid bättre för miljön. Särskilt om den nya bilen är mindre i storlek och vikt än den gamla, då är utsläppen för att tillverka den lägre.

Förutsättningar för skrotningspremie

I M Sveriges tidning Motor kartlägger vi dagens situation och tar reda på vilka förutsättningar det finns att införa en skrotningspremie.

Under en period skulle det kunna behövas ett dubbelt stöd för att fasa ut de allra äldsta bilarna. Man skulle till exempel kunna tänka sig ett system där staten backar upp med ytterligare 5 000 kronor utöver de 5 000 kronor som delas ut som pant.

Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på M Sverige

Läs hela artikeln om skrotningspremien i tidningen Motor, nr 8 2018


Problem för kommunerna

Kommunernas problem med bilvrak har varit så stora att ett helt nytt stödprogram för att hjälpa kommunerna med kostnaderna har inrättats. Till viss del ersätts kostnaderna för bärgning och skrotning genom statliga medel som administreras av Kammarkollegiet.

M Sverige menar att detta inte är en kostnadseffektiv hantering. Att ett bilvrak måste bärgas och forslas till återvinning blir alltid betydligt mer kostsamt än om det från början funnits ett incitament för bilägaren att se till att bilen hamnar på skroten.

Det är även vanligt att bilarna förstörs eller plundras på delar och om det händer gäller inte alltid producentansvaret. Då kan kommunen inte utan kostnad lämna in bilen. Bilskrotarna kan i vissa fall ta ut avgifter för att ta hand om bilvrak eller karosser som har länsats på värdefullt material.

Problemen och kostnaderna för att få bort gamla bilvrak skulle sjunka till ett minimum om det fanns ett incitament att lämna bilen till återvinningen innan bilen blir lämnad åt sitt öde på det sätt som sker idag.

Pantmotståndare

Bilbranschen, som säljer nya bilar, vill förstås ogärna se att det tillkommer kostnader utöver bilens pris. Deras bedömning är att en bilpant riskerar att hämma försäljningen av nya bilar.

M Sverige anser istället att en pant är en beprövad metod för att åstadkomma en mer hållbar marknad.

Branschens egen lösning bristfällig

Bilbranschen vill se en helt annan lösning för att få in bilvrak till återvinningen. Detta genom att lägga på 10 kronor på den årliga vägtrafikregisteravgiften. Vägtrafikregisteravgiften, idag på 50 kronor, faktureras av Transportstyrelsen samtidigt som den årliga fordonsskatten.

Sammantaget skulle kostnaderna för landets bilister i så fall öka med ungefär 60 miljoner kronor årligen. Pengar som vi till skillnad från en bilpant aldrig skulle få tillbaka!

M Sverige har identifierat ett antal problem med branschens initiativ och ser inte alls hur det skulle vara möjligt att införa.

  1. Vägtrafikregisteravgiften är en avgift som tas ut av en myndighet. Ett rigoröst regelverk omfattar dessa administrativa avgifter och de får enbart tas ut på den nivå som motsvarar de kostnader som myndigheten har för att mäkta med de uppgifter som registret, i det här fallet, omfattar.

    Att en myndighet skulle kräva in medel från landets bilister i en avgift och sedan betala ut dessa till olika företag i biltransport- eller bildemonteringsbranschen är helt enkelt inte förenligt med gällande lagar och regelverk.

  2. Tio kronor kan ses som en liten kostnad. Men vad räcker den till? En bil blir i genomsnitt 17 år gammal. 170 kronor räcker sannolikt inte för att transportera en uttjänt bil till återvinningen.

Motverka slit och släng

En bilpant kan dessutom bidra till att stabilisera en allt mer svårnavigerad bilmarknad. En mättad nybilsmarknad och en privatleasingssektor som har ökat explosionsartat skapar instabilitet på andrahandsmarknaden.

Kombinationen av rekordhög försäljning och kraftigt rabatterade priser för tjänstebilar slår ofta mot konsumenterna eftersom det innebär sänkta andrahandsvärden genom alla led. Ett tecken på låg prisnivå är att exporten av begagnade bilar ökat.

Alla skulle tjäna på en mer stabil marknad.

Vi hoppas att du håller med oss om att en skrotningspremie kan vara en bra idé, både för samhället och för miljön!